Skrivet av Ken Ho

Färöarna är en ögrupp i Atlantiska havet som står nästan i mitten av den triangeln formad av Norge, Grönland och Brittiska öarna. Numera tillhör ögruppen Danmark, medan det tillhörde Norge ursprungligen.

Det är osäkert hur ögruppen har fått sitt namn. Det första ordledet fär- utgör det största problemet. Några anser att det har att göra med får, vilka utgjorde en påtaglig stor inkomstkälla för öns invånare förrän fiske i sen 1800-talet började att bli vanligare. Alltså tycker de att Färöarna betyder fårens öar. Andra anser dock att ordledet fär- härstammar från keltiska för land. För dem är det keltiska ursprunget trovärt eftersom iriska munkar hade bosatt sig två gånger i Färöarna förrän vikingar ur västra Norge erövrade ögruppen.

Färöarna är självstyrande och kan göra politisk beslut som är annorlunda än Danmark. Till exempel utgör Färöarna ingen del av den Europeiska Unionen, medan Danmark gör det. Danska används numera bara för ämbetes verksamhet med den danska regeringen. Modersmålet av ögruppens invånare är till en stor del färöiska och när ett främmande språk får användas för kommunikation, är det ofta engelska och inte danska.

Färöiska har för en tid varit ett skriftspråk tills 1407, då den sista skriften på språket Husaviksbrevet författades. Under danska herrskap var färöiska förbjudet och danska var den enda språket för administration. Ingen vet hur färöiska utvecklade sig från den gemensamma fornnordiska språket, därför att färöiska förblev en muntlig efterlämnade dialekt i denna period. Senare har nationalromantik lett till mer uppmärksamhet för öns egen språk. Ortografin av V.U. Hammershaimb, som betonar färöiskas kontinuitet från fornnordiska, har blivit skrivstandarden för färöiska.

Den gamla färöiska traditionen kan ses i de skandinaviska medeltida balladerna och folkets dräkt. Kvaddans är unik i Färöarna, där folket sjunger gamla balladerna och dansar. Så ser man hur språket bevaras genom gamla traditioner som utövas hittills.