Skrivet av Ken Ho

Nornagäst var en dansk man som enligt den fornnordiska saga som nämns efter honom, d.v.s. den Norna Gästs sagan, har levt drygt 300 år. I sagan handlar det huvudsakligen om hur Nornagäst på ålderns höst trädde till tjänst vid den norska kungen Olaf Tyggvason i Trandheim. Han var i början bara en av de många gästerna som kungen hade i sitt rik, men så småningom fick han kungens förtroende i honom genom sina hjältehistorier och sin färdighet att spela olika låter med harpa, liksom den Gunnarsslag låten. Intressant nog är att han lyckades stanna kvar som heden, även om den norska kungen känts för sina avskyvärda våldsdåd gentemot icke-kristna.

Nornagästs far hette Tord. Den hela familjen bodde i en bondgård i Danmark innan sonen lyckades lämna landet då Kejsaren Otto tvang det hela landet att omvända sig till kristendom. Enligt sina berättelser som fick uppmärksamhet och lovprisning från såväl kungen Olaf Tyggvason såsom sina andra gäster, gick han efteråt söderut i Frakkland, där han sökte tjänstgöring vid den krigare-kungen Sigurd Sigmundarson. Det gjorde han för att han beundrade kungens mod och god personlighet. Tillsammans med kungens rådgivaren Regin, som var son till Hreithmar och som var liten i höjd, kämpade de mot Hundings söner. Krigen har vunnits och till sist ville Nornagäst ha ingenting än en guld ring och en hårlock från kungen Sigurds häst.

De här händelserna har imponerat den norska kungen Olaf Tyggvason mycket. Många i hovet beundrade Nornagästs kunskap och livserfarenheter. Till sist klarlade han varför han hette Nornagäst och varför han orkade leva drygt 300 år.

Han sade att det kom tre nornor på besök när han var i vaggan. Föräldrar har erbjudit dem att komma för att förutsäga vad som ska hända med deras son. Två av dem önskade honom alla bra saker, men den yngste tänkte att hon inte var respekterad och därmed sade att han inte skulle leva längre än det ljus som stod bredvid honom slutade brinna. Den äldsta nornan släckte ljuset omedelbart och fick Nornagästs mor att bevara det bra. När Nornagäst blev vuxen, blev han till ljusets ägare och beskyddare.

Det som har imponerat mig är att Nornagäst stannade kvar som heden från början till sist. Detta visar sig i sagans slut. Efter alla berättelser som han gjort, beslöt den norska kungen Olaf Tyggvason att ta Nornagäst som sin tjänstman. Men Nornagäst fick döpas innan han skulle antas. Då han döptes med olja i kungens hov, antände han ljuset som sin mor anförtrodde honom. När ljuset tog slut, dog han. Ritualen har ändå inte slutförts.